lördagen den 16:e juni 2012

Klumpen i magen........................

...................................är inte borta, men känns lite mindre :-)))

Ronja är nu samma "gamla" vanliga Ronja!
Efter att ha varit lite "låg" och inte ens haft så stor lust att leka,
är hon nu som vanligt igen!
Full av energi och bus.
Jag hoppas och tror att det är ett gott tecken på hur Quila mår.
Hundarna måste väl känna av varandra mycket bättre än vad jag gör? Eller?

 
Quila hänger med ut lite mera, även om hon inte orkar så mycket.
Men att ligga på gräsmattan och "snacka lite skit" med kompisen, är ju inte så ansträngande :-)

 
"Hm, tror bestämt att det vankas lite glass!!"

 
"Efter en liten, liten promenad vid Ekbackarna i stan´,
är det så skönt när någon (husse) klappar mig."

 
I dag har Quila börjat med ytterligare en medicin,
Azatioprin, som jag skrev om i går.
Jag vågar, så klart, INTE "blåsa faran över" ännu,
men allt går fortfarande åt rätt håll.

Det finns en stiftelse, som heter Berner-Garde Stiftelsen.
Världens mest informationsrika databas om Berner Sennen.
Berner-Garde's syfte, är att samla in data,
som kan användas för att förbättra hälsa och livslängd i rasen.
Där ska även Quilas uppgifter nu läggas in.
Mycket bra läsning när man drabbas av denna hemska sjukdom.

Pigga ögon = check!
Glada öron = check!
Världens finaste Quila = check!!!

 
Vår "lilla", glada Ronja!

 
I morgon ska Ronja på spårkurs igen.
Ska bli spännande att se hur hon är nu, när Quila mår bättre.
Sist tyckte hon inte alls det var roligt.

Har märkt att Quila blir gladare om det händer något på dagarna.
Hon är ju van att göra så mycket mera, än att bara gå hemma på tomten.
Så därför ska hon få följa med till spårkursen i morgon!
Bara nosa lite i skogen, inte spåra, så klart, hälsa på kompisar, både två och fyrbenta.


 
En trygghet för Ronja att Quila är med,
och Quila får åka i sin älskade bil ;-)


Ronja på sin favoritplats!!!
Tillsammans med oss, på en stol vid bordet :-)

 
Qulila har alltid gillat mat!
Nu, när hon äter kortison, är hon extremt hungrig!!!
Vääääldigt svårt att motstå dom här söta ögonen :-)
Men, tyvärr så blir det inget...............är mycket väl medveten om hur fort hon kan lägga på sig.
Joo, lite glass blir det förstås...............hon har ju haft lite ont i halsen ;-)

Kram till er, alla tumhållare därute.
(Ni kanske inte behöver släppa dom helt ännu) ;-)

Susanne

(Just det ja, jag skrev ju om en helt otrolig överraskning som jag fått.
Måste berätta om den, innan det är för sent ;-)
I morgon!)

8 kommentarer:

Bettan sa...

Det är sååå skönt att läsa att Quila mår bättre, det gör "ont" när dom är sjuka de små liven, hundar eller barn spelar ingen roll. Quila ser verkligen mycket piggare ut på ögonen. Håller tummarna för fortsatt föbättring.
Kram sytanten

Ann-Margret o Vinja sa...

Så härligt att Quila mår bättre nu :) Inte kul att få en sån diagnos men ändå bättre hitta nått så man vet hur man ska medicinera henne.
Finns ju inge värre än att veta att hunden inte mår bra men veterinären inte hittar nått...

Håller verkligen tummarna nu att den medicinen som hon fått ska hjälpa henne så hon blir frisk :)

Ja nog blir dom hungriga när dom äter kortison, enligt dom så svälter dom hela tiden ;)

Jo nog tror jag helt klart att hundarna känner av hur den andra mår. Hoppas att spårkursen går bra i morgon nu då :)

Själv sitter ja vid valplådan och kollar på dom små sötnosarna :) Hade tänkt visa flera kort i dagens blogg, men den lilla datan är så attans långsam :( Hade ingen lust vänta flera timmar på uppladningen så det blev bara ett kort.

Sköt om dig nu och ha en fortsatt bra helg :)
Kram

BERNERMORSAN sa...

Nu kanske jag börjar våga le

~~Sara~~ sa...

Kan tro att tummarna fortfarande hålls...de släpps inte förrän du har blåst fara över.

Oron för Quila har nog påverkat er alla, kanske därför Ronja inte tyckte det var jättekul förra gången.

Ha en bra dag (i regnet?)

Kram

Sofie sa...

Hej! Vad skönt att de verkar ha hittat vad som felar Quila. Det är ju inte kul när man vet att sin vän mår dåligt och de inte hittar nått. Alltid skönt att få en diagnos även om det kanske inte alltid är en diagnos man vill ha. Härligt att hon verkar piggare också det gör en så glad i själen. Anka åt en rätt hög dos kortison på slutet och var väldigt hungrig och det gick knappt att göra nått till sig själv utan att hon stod och var vrålhungrig bredvid. Så jobbigt för henne och för oss. Hoppas att du kan minska dosen rätt snabbt. vi fortsätter och håller tummarna att det går åt rätt håll.

marianne sa...

Har just läst om Quila,förstår vilken oro du känner.Har aldrig hört talas om den sjukdomen.Det finns så mycket som de små älsklingarna kan drabbas av.

Jag håller alla tummar för att hon snart ska bli frisk,så hon kan busa med sin kompis igen.

Kramiz vännen

Dannielle sa...

Underbart att läsa att Quila mär bättre!

Christina Klosterberg sa...

Jag hoppas verkligen att det kommer gå mot det bättre nu. Ljuvliga bilder!